Grönbo ekoby ek. förening

Intresserad av att bo i en ekoby i Göteborg? I Rödbo på norra Hisingen.

Michael Rudvall:  - Detta är "den långa projektbeskrivningen" - som interimsstyrelsen tog fram strax innan föreningen bildades (och föreningen hette i början Svandammen Ecovillage och eftersom detta är ett orginaldokument, så står det Svandammen Ecovillage i texten här nedan):

Syftet med ekobytänket är trefaldigt:

- Ekologiskt. Skapa ett bostadsområde – anpassat till platsen - som med hjälp av tillgängliga metoder och material är föredömligt miljöriktigt, energisnålt och har kretsloppsprincipen inbyggd.

- Socialt. Skapa ett bostadsområde som är socialt stimulerande och trivsamt och där det finns boendeinflytande på riktigt – och där alla deltar på något sätt och delar ansvaret.

- Ekonomiskt. Skapa ett bostadsområde där levnadsomkostnaderna och boendekostnaderna kan vara lägre än genomsnittet genom samutnyttjande och resursbevarande livsstil.

Allt detta kan tyckas vara självklarheter, men är i dagens samhälle snarare ett pilotprojekt.

Unik plan att skapa ett trivsamt lokalsamhälle med ekologiskt stuk – en grön tråd går igenom hela projektet.

Det finns ingen större ekoby i Göteborgs närhet. Det finns inga planer någonstans i Sverige på att skapa en ekoby stor som ett lokalsamhälle! Ingenstans i Sverige planeras att skapa en så pass stor ecovillage med möjlighet till viss självförsörjning, i kombination med smart uppvärmning och andra mervärden i form av livsstil. ”Bo hälsosamt”- ligger rätt i tiden. Ett attraktivt ekologiskt lokalsamhälle som vi skulle vilja se har en social gemenskap och är också estetiskt tilltalande. Den som är nöjd med att ensam skaffa sig en tomt och ett monteringsfärdigt hus kliver inte in i detta projekt med sina många kvalitéer.

Vår infrastruktur ska vara smartare organiserad än ett bostadsområde som enbart är ihopritad på ett arkitektkontor eller en samling hus som spontant vuxit fram längs en befintlig väg. Det ska vara en genomtänkt samhällsplanering som syftar till livskvalité, gemenskap, ett ekologiskt vägval med resurshushållning och inflytande på närmiljön som huvudkomponenter - förutom försörjning på plats. Vi bedömer att ett sådant lokalsamhälle har stor potential och goda framtidsutsikter både i det långa och korta perspektivet.

En tydlig målsättning, en tydliga organisation och tydliga avtal – allt detta sammantaget gör att planerna för ekobyn är unika.

Vi vill erbjuda sociala mervärden

När vi har lyssnat på vad de boende i andra ekobyar sett som betydelsefullt i sina utvärderingar, så har vi funnit att de gärna framhåller den trivsel och fina gemenskap man uppnått. Här är ett antal svar från olika håll:

- Trivsel och samhörighet kan inte tvingas fram men i planeringen försöker vi skapa förutsättningar. Vi har gemensamma aktiviteter som keramikkurs och trädgårdsdagar

- Vi har hobbylokaler och ett bibliotek

- Stora insatser för trivsel görs ideellt

- Vi har lokaler för musik och fest

- Vi har storkök och matsal, med tillhörande lekrum för de minsta

- Vi vill vidga hemmets gränser och har matlag enligt ett rullande schema

- Skönhet, gemenskap och demokrati är viktigt

- Genom föreningen anordnas gemensamma aktiviteter och annat för att underhålla den fina gemenskapen. En glad och god tradition är den årliga julfesten. En härlig gemenskap i alla åldrar, med gamla och nyinflyttade vänner fyller gillestugan varje jul.

- Vi har så mycket fint som bara är. Vi odlar vår kultur i vardagen.

- Vi har en örtagård, en idé-trädgård, en bäck och en härlig trädgård tillsammans och ett ”kulturcafé”, konstnärlig verksamhet, bastu, snickeri och inte minst närheten till naturen

- Vi vill inte bara lära känna våra grannar. Vi vill lära av och med dem och utveckla nya intressen

- Vi har en vilja att bo kollektivt och ha en levande kontakt med våra grannar

- Du känner alla dina grannar. Alla vet vem du är. Du umgås med folk i olika arbetsgrupper. Vi lagar mat tillsammans. Hos oss väljer du själv i vilken grad du vill vara kollektiv. Du kan dra dig undan till din egen bostad när dun känner behov av det.

- Det här är en ny form av boende demokrati. Gemensamma nämnare: miljö, hälsa, hållbar utveckling, livskvalité

- Vi försöker främja utvecklingen av ett emotionellt hållbart samhälle.

- Gemensamma aktiviteter: bokcirkel, föredrag, fester, film, gourmé-club, kompostgrupp Komposten är inrymd i cykelförrådet därav beteckningen recykling!

- Vi äter tillsammans på fredagar och har aerobics en gång i veckan.

- Vår ekoby är grundad på visionen om ett hållbart levnadssätt och vi försöker så långt som möjligt miljöanpassa vårt boende.

Med ett engagemang för miljöfrågorna som grund, har man fått trivsel och god ekonomi på köpet. Allt detta är en social inriktning på boendet som kanske inte alla älskar. Men oss inspirerar det och vi vill att miljöintresserade människor som har liknande prioriteringar i livet ansluter sig till vårt projekt! Vi tror att människan påverkar sin omgivning genom sin inställning, sin medvetenhet och sina ord, handlingar och kreativitet. Ekobyn ska vara en social och pluralistisk plats där individens olika sidor och begåvningar får rum; kort sagt ett mänskligt växande som aldrig blir färdigt och där alla får vara med och utveckla lokalsamhället, pröva nya vägar inom boende, ägande och konsumtion. Tillförlitlighet, socialt ansvar och individuellt egenansvar är grundläggande.

Livskvalité och hälsa

En by där många vuxna också arbetar och försörjer sig i närmiljön är ett bättre uppväxtmiljö för barnen än en sovstad. Om vi även kan få medlemmar som är intresserade av skapande av olika slag - såsom snickeri, musik, väva & sy, körsång och mycket annat - så skulle ju det vara ett plus för hela området. Att man har inflytande över närmiljön och att man för skötseln av området har viss arbetsgemenskap med grannar, bidrar till att skapa grannkontakter i vardagen och till att skapa trygghet, synlighet och identitet. Vi tänkte också försöka se till att skapa några extra vackra och inspirerande platser: kanske en idéträdgård och örtagård och en svandamm.

Att vara trygg, att röra sig och ha roligt – allt samverkar till att man mår bra.

Livskvalitén höjs om man kan bo och leva enligt sina ekologiska principer och att man i vardagen får stimulans av andra människor som också är intresserade av en positiv livsstil.

Att sedan projektet också är ett sunt ekonomiskt projekt och kan minska den tid man måste använda för att tjäna ihop sin lön, det bara ökar attraktiviteten.

Ekobyn ska vara en social och pluralistisk plats där individens olika sidor och begåvningar får rum; kort sagt ett mänskligt växande som aldrig blir färdigt och där alla får vara med och utveckla lokalsamhället, pröva nya vägar inom boende, ägande och konsumtion. ” - ur interimsstyrelsens förslag till portalparagraf.

Kulturevenemang och deltagande kultur.

Vi önskar egentligen för den enskildes och föreningens bästa att så många som möjligt deltar i någon regelbunden skapande kulturverksamhet! Syftet är flerfaldigt. Den enskilde kan genom sitt deltagande uppleva skapandets glädje och uppleva gemenskap, avkoppling fördjupning, vilket i sig kan fungera stärkande på självkänsla och livskvalité. Att vara med i en regelbunden kulturverksamheten och uppleva de resultat som kommer ut av det, kan i vissa fall bli så intressant, att det kan attrahera även människor utifrån, att medverka.

För byn som helhet kan den enskildes insats presenteras och ge andra medlemmar själsligt inspirerande kulturupplevelser, och kanske bli början på uppbyggnaden av ett kulturkapital. För byn som helhet kan det i sin tur betyda att man också får intressanta kulturupplevelser att erbjuda yttervärlden utanför byn. Det kan i sin tur generera inkomster, entréavgifter, kontakter, utbyte och annan spännande fortsättning.

Svandamms projektets tre faser

Första fasen - Rekryteringsfasen - innebär att samla ihop medlemmar och pengar och skaffa en markfastighet som fyller kravspecifikationen. När markfastighetens är införskaffad kommer den att förädlas, som det heter på fackspråk för fastigheter. I det ingår att i samverkan med medlemmarna utarbeta en detaljplan för bostäder och projektera en infrastruktur. Marken kommer att planläggas för tomtmark, vägar, gemensamhetsanläggningar och allmänna platser samt kommer även att innehålla skog- och jordbruksmark till förfogande för projektet och dess medlemmar. Under denna första fas lägger man grunden för att man skall kunna leva en hållbar livsstil.

2. Byggfasen När detaljplanen vunnit laga kraft inträder projektets andra fas - byggfasen. Då påbörjas infrastrukturinvesteringarna. Och medlemmarna får vid denna tidpunkt möjlighet att avstycka och köpa tomtmark för att bygga ekohus-bostäder utifrån tankegångarna i stadgarnas ändamålsparagraf. Därefter kan byggnation äga rum i den enskildes regi, eller i samarbetsprojekt mellan flera enskilda medlemmar.

Föreningen kommer att stycka av tomter i ett mindre antal olika delområden. Varje delområde är tänkt att ha 30-35 bostäder. Man får välja tomt efter sin plats i tomtkön. Sannolikt kommer varje delområde bestå av en blandning av tomter – där vissa av tomterna är till för 4-familjs hus och vissa för två-familjs hus osv.

Alla hus bör innehålla någonting som rent byggnadsmässigt gör byggnaden värd att uppmärksamma - eller en pionjärinsats av något slag. Det kan gälla byggnadsstilen eller en inbyggd ”social funktion” eller någonting materialmässigt eller byggnadstekniskt. Det skulle vara till godo för ekobyggkulturen i hela landet och samtidigt göra vårt byggprojekt mer intressant och ge det ett större nyhetsvärde! Ju mer nyskapande vi är, desto fler vill komma och lära och inspireras. Det i sin tur kan vara både en inkomstkälla och ett underlag för studiebesök, kursverksamhet, för lärlingsplatser och volontärverksamhet till ömsesidig nytta.

För att trygga att varje hus håller sig inom ekobyggstandard och även innehåller något speciellt som gör huset intressant ur ekohusbyggnadssynpunkt och andra riktlinjer, får medlemmarna ha ett samrådsförfarande med föreningens styrelser runt bygglovsansökningarna. Därefter kan dessa inlämnas till myndigheterna – som har sista ordet . Efter att bygglov beviljats får medlemmen därefter bygga på egen tomtmark, vilket kan vara viktigt, då banker ger bättre lån och bättre ränta för byggnation på egen mark.

Intäkterna av tomtmarksförsäljningen skall bekosta hela markfastigheten inklusive utvecklingskostnaderna (bl a innefattande detaljplanekostnaderna) och gjorda och planerade infrastrukturinvesteringar, inklusive en gemensam Centrumfastighet, med plats för fritidsaktiviteter. Tomtkostnaderna kommer även att bekosta utgifterna för projektledare, kvalitetsansvariga byggnadsingenjörer samt utvecklingsledaren. Även kostnaderna för utbildningsbitarna i byggherrekunskap och ekologiskt byggande ingår i detta. Den tomtkostnad som torde bli aktuell kommer att ingå i det ekonomiska underlag som den enskilde kan lägga fram när han/hon söker byggkreditiv (och senare bygglån).

Ett hus bygger man två gånger! Först på ritbordet, sedan i verkligheten. För att hjälpa medlemmarna att bli duktiga byggherrar kommer föreningen att ordna studiecirklar och föredrag i byggherrekunskap, ekologiskt byggande, materiallära, fuktproblematik och även i arkitektur och design. Föreningen kommer också att anlita egna byggnadsingenjörer med god upphandlingskompetens som fortlöpande skall vara kvalitetsansvariga och kunna konsulteras för att ge råd för att främja ett hållbart byggande. Det är av gemensamt intresse för hela projektets rykte att det vi bygger blir funktionellt, hållbart och estetiskt tilltalande. En projektledare anställs för att samordna de många olika turerna och hålla i infrastrukturinvesteringarna i väg, VA och el mm.

Tredje fasen: Levande lokalsamhälle; verksamheter som bidrar till försörjning, och livskvalité. Denna fas – som även är en förvaltningsfas - börjar när bostäderna blivit färdiga. De två tidigare faserna har lagt grunden. De materiella behoven av ekonomisk välfärd och de själsliga behov av hälsa, skönhet och stimulans kan nu allteftersom realiseras i ett socialt sammanhang, mot en bakgrund av ekologisk insikt om hur allt hänger samman. Nu får medlemmarna använda sin tid, sina resurser och begåvning till verksamheter och intressen som på plats bidrar till försörjning, livskvalité och välbefinnande och medlemmarna får bl a i privat eller i kooperativ samverkan kanske starta förskola, bilkooperativ och får igång kooperativ äldreomsorg och kulturaktiviteter av olika slag. För att hjälpa till med att detta rullar igång kommer en utvecklingsledare att finnas med som resurs den första tiden.

Genom att planera och skapa en Centrumfastighet med möteslokaler, matsal, cafe, hobbyrum, bibliotek, SPA mm plus butiksytor mm så kan denna form av samverkan minska vars och ens behov av egna ytor. Tomtavgiften skall även gå till uppbyggnaden av denna Centrumfastighet.

När bostäderna är uppförda kommer en samfällighetsförening att skapas som sammanhållande faktor för hela Ekoby-projektets gemensamma angelägenheter och dess jord- och skogsmark och övriga icke-tomtmark. Samfälligheten får bestämma om åtgärder och stimulansåtgärder mm som medlemmarna finner lämpliga för att tankegångarna i ändamålsparagrafen ska hållas vid liv och fortleva.

Under och efter uppbyggnadsfasen kan man även använda projektet som sådant som studieobjekt, med alla dess ekologiska och smarta lösningar, dess estetik och projektets sociala och kulturella dimensioner. Man kan bjuda in allmänhet och presumtiva ekobyggare och ta betalt för guidade turer, föredrag och praktiska kurser och erbjuda kringtjänster som tillfälligt boende, måltider mm.

Vem är potentiell kund?

Det finns alltså få ekobyar i Göteborgstrakten och Sverige, samtidigt som miljömedvetenheten i landet allmänt sett är ganska stor. Dessutom finns det en bostadsbrist och brist på bostads-områden med profil, som redan från start är inriktade på samverkan och social gemenskap. Dessa tre faktorer sammantagna gör att vi bedömer att det finns ett relativt stort latent intresse av att förverkliga grundidéerna i projektet. Vi bedömer att en bostad som andra har ritat och som andra har byggt både blir mer opersonlig och dyrare, såväl i byggskedet som i förvaltningsskedet – och att därför våra ekobyplaner har en attraktionskraft på flera plan.

Ekologi och ekonomi ska gå hand i hand! Det ökar attraktiviteten för projektet. Ekologiska hus av idag ska vara sunda hus med låga uppvärmningskostnader och låg resursförbrukning i förvaltningsskedet, genom smart teknik när det gäller vatten och avlopp och avfall. Detta bäddar för att boendet blir hälsosamt och billigare i drift än ”konventionella” hus. Inriktningen på att öka självförsörjningen inom lokalsamhället går i samma riktning.

Projektet är bl a utformat för människor som vill bygga i egen regi. Det fordrar att man både är händig, kreativ och intresserad av att lära och ta tag i saker. Och det fordrar att man bär med sig ett reflekterande sinnelag över orsak och verkan. Det gör att projektet framför allt attraherar människor med denna hållning.

Vi bedömer att framför allt att unga pålästa och miljöintresserade människor som aldrig ägt en bostad eller villa kan vara intresserade. Projektets sociala kvalitéer torde särskilt intressera unga människor med barn eller som står inför att bilda familj.

Vi tror även att miljöintresserade 55+ människor som närmar sig pensionsåldern kan se projektets ekonomiska, ekologiska och sociala fördelar, och därför vara aktivt intresserade. För att få en blandning av människor med olika åldrar och kompetenser så är det av intresse för projektet att även få in kulturarbetare, entreprenörer samt LO-anslutna människor i livets mitt.

Om det finns 25.000 människor eller familjer i Göteborgsregionen som är intresserade av en bostad, så bedömer vi att 1-2 % av dessa verkligen skulle vara högmotiverade för ett ekobyprojekt samt att det är möjligt att nå dessa intressenter genom internetannonsering, nätverk och specialtidningar. Styrelsen kommer att verka för att en balans uppnås mellan de fem kategorier som uppräknats här ovan, inriktat på följande procenttal: 35-20-12,5-12,5-20

Förståelse mellan människor av olika ålder och bakgrund

En av projektets utgångspunkter är att försöka se till att ha en spännvidd i ålder och bakgrund mellan de som flyttar in.

Att vi har arbetsuppgifter och arbetsgrupper av olika slag innebär att vi har ”plattformar” för arbetsgemenskap mellan boende där de fortlöpande får ha samverkan av olika slag.

Äldre medlemmar skulle även i viss utsträckning kunna medverka om vi har ett föräldrarkooperativt dagis och eller skola.

Det ligger även i tankens riktning att några skapar ett personalkooperativt äldreboende eller ett konvalesenthem och lugn fristad för återhämtning och rehabilitering efter olika slags påfrestningar. Mellanstadieelever skulle kunna ha visst praktiskt omsorgsarbete för äldre på sitt schema – allt i syfte att ge livserfarenhet, humanitet och ökad livskvalité för bägge parter.

Självförsörjning och självtillit

Vi människor har ett antal olika behov som vi använder våra resurser, kreativitet och inkomster för att täcka. Livsmedel, energi, kläder och andra produkter samt utbildning och omsorgstjänster är sådana vitala behov som vi alla har. Var och en utför i sitt privata liv uppgifter med utgångspunkt i dessa behov.

En grundbult för hushållningen i den tänkta ekobyn är att vi inom samfälligheten efter uppbyggnaden skall uppnå en förhöjd grad av självförsörjning, och att medlemmarna därför utför vissa sysslor och uppgifter av gemensamt eller allmänt intresse. Varje medlem har därför att – såsom för egen räkning – månatligen medverka till områdets yttre underhåll. Det gäller t ex gräsklippning, snöröjning städning, trädgårdsskötsel, sophantering, återvinning med mera.

För att uppnå en förhöjd grad av självförsörjning i samfälligheten kan man även - såsom för egen räkning - delta i viss livsmedelsframställning och matlagning eller energiproduktion, klädestillverkning, utbildning, kulturverksamheter, omvårdande sysslor mm – allt efter vars och ens fallenhet och intresse.

För att detta skall flyta smidigt förutsätts de som flyttar in vara inställda på detta! Man anmäler till någon verksamhetsledare och utför efter överenskommelse med denne de uppgifter som behöver göras i en utsträckning som framgår i Allmänna villkor.

Den ekonomiska vetenskapen handlar om hur människan använder och fördelar knappa resurser. Den söker samband som är stabila över tid och rum. För varje tid och kultur går det att urskilja mönster i hur sådana val går till och vilka följder det får. Nya tekniker, institutioner och sedvänjor ändrar förutsättningarna för valen, ibland så mycket att tidigare sanningar och tumregler mister sin giltighet. Hur frågorna ställs skiftar från tid till annan, och det gör också svaren. Lärdomen ligger inte nödvändigtvis i den ena eller andra tekniska lösningen; var och en är ofta beroende av förutsättningar som skiftar och låter sig inte alltid upprepas. Men förhoppningsvis kan det finnas något tankeväckande i olika tiders sätt att bena upp problemen, att urskilja vad som är väsentligt och gripa sig an frågor som är av stor betydelse för många människors väl och ve. Att hitta på nya redskap eller maskiner är ett sätt att öka välståndet, att utforma nya regler, sedvänjor och beteenden är ett annat. Människans sociala uppfinningar är lika viktiga som de tekniska.

Om samfällighetens styrelse längre fram – baserat på juristers och sakkunnigas rådgivning - bedömer att det kan vara av intresse för samfälligheten och dess medlemmar att pröva ett internt finansieringssystem eller en egen "intern valuta" så förutsätts medlemmarna godta en sådan ordning.

Bygga by; bygga ecovillage

Två primära mål för föreningen är att skapa goda bostäder och att skapa en god gemenskap! Arbetsgemenskapen är en viktig hävstång för gemenskapen i allmänhet och en ”skola” i hur man bygger goda och hållbara relationer, något man både behöver ge tid och uppmärksamhet!

I det praktiska arbetet visar det sig hur stor människors självkännedom är, när kärnvärden som trovärdighet, ansvarstagande, commitment, heder, ödmjukhet, tolerans och respekt för överenskommelser mm möter verklighetens utmaningar. Att leva är att lära; att lära sig är att förändra sig; att leva är att lära sig att hantera att vi ibland har olika uppfattningar och kunna respektera varandra ändå. För att göra området som helhet extra intressant ur ekohussynpunkt för utomstående ska alla hus innehålla något speciellt. Dessutom kan ett estetiskt stil- och profilprogram komma att upprättas för att gruppvis skapa visst gemensamt formspråk.

Vår ekobyförening har en övergripande tanke om Hållbart byggande. Föreningen får avgöra vilken ekobyggstandard som skall gälla. För att hjälpa medlemmarna att bli duktiga byggherrar kommer föreningen att ordna föreläsningar och studiecirklar i ekologiskt byggande, materiallära och fuktproblematik och även i arkitektur och design. Föreningen kommer också att anställa egen byggnadsingenjör som fortlöpande skall kunna konsulteras för att ge råd för att främja ett hållbart byggande, och vara kvalitetsansvariga. Om den enskilde medlemmen och byggnadsingenjören gör olika bedömningar bör byggnadsingenjörens professionella bedömning gälla. Det är av gemensamt intresse för hela samfällighetens rykte att det vi bygger blir funktionellt och hållbart och estetiskt tilltalande.

Projektet att bygga en ekoby är ett jättespännande byggnadsprojekt och '"infrastrukturprojekt" . Samtidigt är ekobyn inte primärt ett byggnadsprojekt – det är ett livsprojekt! Därför är både framväxten och förvaltningsfasen efter byggfasen i sig själv så viktig.

En sambrukscentral?

Storsamhället vi är omgivna av är delvis konstruerat enligt köp-slit-släng-principen.          Ett sätt att lokalt minska utgifter för sällan-köps produkter skulle kunna vara att ha en sambrukscentral. Där lånar man liksom på ett kommunalt bibliotek det man behöver under en tid och lämnar sedan tillbaka. Om man helt enkelt inte ska FÅ billigare grejer. Liksom i ett bibliotek behöver en bibliotekarie, behöver antagligen en sambrukscentral någon som representerar ordning och reda och hjälper folk till rätta, och ser till att folk använder sina lånekort och att lånen dokumenteras på rätt sätt. Och det behövs någon som ser till att vissa saker köps in och förrådet då och då gallras. Barnfamiljer och ungdomar skulle sannolikt kunna reducera sina utgifter för leksaker och spel och sitt klädkonto på de här sättet. En sån här verksamhet kan pågå så länge man anser att välfärdsvinsterna med detta överskrider kostnaderna.

Lokalsamhällets ekologiska hållbarhet främjas rejält genom projektet:  Att leva ekologiskt hållbart med tillämpande av de nationella miljömålen skall vara enkelt. Det främjar vi genom en detaljplan enligt permakulturens principer när det gäller husens läge och konkreta kretsloppslösningar, energifrågor mm:

* Vi ser avfall som resurser, bl a genom kompostering och annan återvinning. Vi vill ha ekologiska avloppslösningar och ser till vattnets kretslopp. Det är i detta sammanhang som man också skall se köksodlingar med köksavfall som gödningsämne plus detta med smarta energilösningar över huvud taget. För dem som vill skall det vara möjligt att få disponera mer mark för odling.

Vi strävar efter att uppfylla de nationella miljömålen och en hållbar livsstil och vill ha en samhällsutveckling där materiella och andliga behov samt social och ekonomisk välfärd går hand i hand.” – ur interimsstyrelsens förslag till portalparagraf i stadgarna.

Vad gör det smart, tryggt och ekonomiskt att satsa på Svandammsprojektet?

Tomtmark i Sverige har kostnadsmässigt ökat mycket mer än konsumentprisindex de senaste 50 åren – kanske med så mycket som 300% per decennium. Alltfler inser denna tendens och försöker parera och beakta det i sitt personliga liv.

Vad som är unikt med det här projektet – förutom övriga saker – är att de kommande invånarna inte överlåter till byggherrar och fastighetsbolag att ta in förtjänsten på förädlingen av markfastigheten, utan skaffar in råmarken tillsammans!

Genom att lägga en hyfsad kapitalinsats i ett tidigt skede kan man tillsammans

- bli en starkare förhandlingspart gentemot marknaden och kommunen.

- själv förädla marken

- slippa komma så hårt i fastighetsbolagens eller bankernas grepp

Erfarenheten från fastighetsmarknaden visar att bolag som själv bygger sina fastigheter för att sedan förvalta dem själva, bygger bättre. Dessa hus fordrar generellt sett mindre underhåll och lägre förvaltningskostnader. De fastigheter som byggs av annan, genomgår inte samma skarpa blick under byggskedet och har därför lägre kvalité och medför därför oftast högre underhålls- och förvaltningskostnader.

Ett vanligt hus har en viss byggkostnad. Vad det ofta talats tyst om är att driftskostnaderna de första 40-50 åren erfarenhetsmässigt uppgått till cirka 4 gånger den summan bl a genom att byggaren pressat huspriset genom att dra ned på husisoleringen – som egentligen är billig. Det är en jättedålig fastighetsekonomi!! Ett sk passivhus beräknas enligt uppgift ha en kostnad som endast överskrider ”vanliga hus” med 5%. Man sparar mycket pengar på god husisolering i ett ekologiskt hus!

Genom upplägget i det här projektet eftersträvas också att räntekostnader till finansinstitut bantas, vilka även de på 40-50 års sikt historiskt uppgått till tre till fyra gånger huspriset!!!

Sammantaget stärker dessa skäl argumenten för ett byggande i de boendes egen regi. Det är de boende som skall leva med husen. De har därför ett intresse att ”bygga rätt från början” så att underhållsarbete, underhållskostnader och förvaltningskostnader blir låga.

Kanske även de som bygger först i detta projekt - som entreprenörer eller löntagare - kan bistå de som kommer in senare i projektet, vid byggandet av deras hus.

Struktur

För att det här projektet ska fungera behövs en viss struktur, en struktur som både skapar stadga och tillåter flexibilitet. Det handlar både om demokrati och om ordning och reda och olika åtaganden. Ekobyn ska inte vara ett "kollektiv". Vi delar en ekologisk infrastruktur med vatten, avlopp och annat, och sköter de uppgifter vi är satta att sköta. Umgänget för övrigt är ungefär som i ett radhusområde: man umgås med dem man gillar och resten hejar man på. Precis som i en bostadsrättsförening finns det vissa regler och ett årsmöte som väljer en styrelse med vissa befogenheter.

Det är viktigt att vissa gemensamma värderingar finns i botten. Vi har ett synsätt att ekologi inte bara handlar om natur och fysik utan om en social hållbarhet där man försöker vara rättskaffens och generös och visar varandra respekt mm.

Vi tror att människan påverkar sin omgivning genom sin inställning, sin medvetenhet och sina ord, handlingar och kreativitet. Tillförlitlighet, socialt ansvar och individuellt egenansvar är grundläggande.” ur förslaget till Portalparagraf.

Ekonomin i boendet stärks genom:

* Att minska transportbehov och resekostnader sparar pengar. Det åstadkoms bland annat genom att medverka till att fler kan ha sin försörjning på plats. Att erbjuda kollektiva lösningar såsom bilpool, med fordon som går på förnyelsebara drivmedel är ett annat sätt.

* Möjlighet att hålla egna höns eller tillsamman med grannarna; kompostering och möjlighet till köksodlingar mm innebär också hushållning med resurser och minskar ens utgifter.

* Lokal finansiering, kooperativ affär och dagis mm, plus de övriga komponenterna som nämnts, minskar medlemmarnas behov att delta i dansen runt guldkalven - där det finns många som vill hugga för sig en del av bytet - och minskar således medlemmarnas behov att tjäna ihop så många kronor som förut.

Den ekonomiska tryggheten i projektet stärks bland annat genom:

- att styrelsen består av betrodda personer

- professionell juridisk rådgivning till projektet

- att råmarken finns som ekonomisk säkerhet

- det regelverk som omgärdar användningen av de kapitalinsatser som medlemmarna lägger vid medlemskap.

Tryggheten i byggandet stöttas:

Under planeringsstadiet för ekobyn är det viktigt att man på olika sätt – bland annat rent stadgemässigt samt i de avtal som förberedes med de enskilda medlemmarna i samband med försäljning av tomter och byggrätter - stödjer och bäddar för att inriktningen på projektet skall bli i enighet med ändamålsparagrafen. Alla som köper tomter får då även skriftligen godkänna Masteravtalet/Allmänna villkoren. Tomtköparen åtar sig då bl a att delta i skötseln/självförvaltningen av området och att utföra en del uppgifter till gagn för föreningen och närmiljön.

- Projekt-tryggheten stöttas vidare genom att projektet anställer en egen byggnadsingenjör med upphandlingskompetens (en per 40 bostäder, under två år) som skall vara kvalitetsansvarig ochl ge råd och dåd till de byggande för att trygga att alla bygger ekologiskt och långsiktigt hållbart. Byggnadsingenjören får också ordna viss utbildning i ekoanpassning, med föredrag och seminarier kring olika aspekter av byggandet, såsom fuktproblematik och isolering, material-kunskap och materiallära, grundläggningsfrågor, värmelagringsfrågor, VA-seminarier mm.

- att projektet anställer en egen projektledare för att hålla i infrastrukturinvesteringarna och en utvecklingsledare vars huvudsakliga uppgift blir att bidra till att övergången till tredje steget blir positiv och att det kan komma igång olika verksamheter och samarbetsprojekt.

Visningar: 241

Gör ett inlägg på det här

Inlägg i den här diskussionen

Broschyren 'Ecovillages´

Jag tror att innehållet i broschyren "Ecovillages" kan intressera Grönbo´s målgrupp!  

Jag har därför gjort en kort sammanfattning av broschyren - som skrivits av  författad av Jonathan Dawson.

 

Ecovillages är den senaste och mest kraftfullaste sortens” intentional community” (översättningar: livsstilsby; gemenskapsby; gemenskapsskapande lokalsamhälle, livsstilsboende med intressegemenskap; lokalsamhälle med intressegemenskap)

och står i första ledet inom miljörörelsen som utbreder sig i världen.  Jag tror att ecovillages  förenar två genuina sanningar: att mänskligt liv fungerar som bäst i små stödjande, hälsosamma samhällen  och att den enda hållbara vägen för mänskligheten ligger i att komma tillbaka till och   förbättra  traditionellt  byliv.

       Robert J Rosenthal, professor i filosofi vid Hanover College, USA

 

Bakgrund

Broschyren  tar sin utgångspunkt i att samhällsforskare via olika studier kommit fram till att livskvalitén i våra västerländska samhällen inte ökat sedan början på sjuttiotalet, även om inkomsterna och bruttonationalprodukten  ökat. Problem av olika sorter har däremot  ökat sedan sjuttiotalet såsom: överförbrukningen av  naturliga resurser, överfiskningen, överuttaget av virke ur regnskogen, den långsamma spridningen av miljögifter och klimatförstörande gaser, utrotningen av allt fler arter, framväxten av ett allt större avfallsberg både från konsumtion och från kärnkraft m m mm.  Detta har skett  samtidigt som allt fler människor  underordnats under globala storföretags produktion, deras  konsumtionsvaror och deras arbetsmarknadsbehov vilket slagit sönder gamla strukturer utan att skapa  någon ny genuint folklig kultur i stället, vilket i sin tur skapat alienation och kulturell vilsenhet.

Regeringarnas respons på dessa problem har i det hela taget varit  svag. Företagens världsuppfattning har  kommit i centrum och det har över huvud taget varit svårt att  hitta politiska kandidater som  avviker från den nyliberala tillväxt-genom-ökad handel-agendan.

 

Det politiska vakum som uppstått har stimulerat en tillväxt av alternativ inom den ideella sektorn. Ett av de starka teman  som kommit allt högre upp på dagordningen har varit hur man skall möta  utmaningen att skapa ett levande och hållbart samhälle. Mängder av  tecken på ekologiska och sociala störningar har synts men  regeringarnas respons på dessa problem har i det hela taget varit  svag. Företagens världsuppfattning har stått i centrum för regeringarna och starka politiska motkrafter har saknats. Det har varit i detta sammanhang som grupper av människor har börjat brottats med utmaningen att skapa modeller för hållbara lokalsamhällen.

Runt om i världen bygger människor byar och samhällen som bemödar sig  att komma bort  ifrån slöseriet och bort ifrån  miljöföroreningarna, tävlandet och våldet i nutidens liv.”

(Helena Norberg-Hodge, ledare för International Society for Ecology & Culture)

 

Vad är en ecovillage?

1990 ombads  Robert och Diane Gilman av Gaia Trust  att göra en rapport över det bästa som uppnåtts inom området hållbara lokalsamhällen, vilket resulterade i skriften: ”Ecovillages and Sustainable Communities” vilken även gav förslag på vad man skulle kunna göra för att hjälpa rörelsen att övergå från experimentstadiet till nästa stadium. 26 stycken initiativ beskrevs i rapporten som ”axlar att stå på”  för rörelsen. När Gilman-rapporten  skulle definierade en ecovillage blev det snarare ett uttryck för  en ivrig önska än en beskrivning:

 

En Ecovillage är en fullt utrustad bosättning i mänsklig skala där invånarnas aktiviteter är integrerade i den naturliga världen på ett sätt som  stödjer en hälsosam utveckling av barn och vuxna  och framgångsrikt  kan fortsätta i en obegränsad framtid.

 

 

Rapporten framhöll att konceptet inte representerade ett försök att återgå till en idealiserad  förfluten tid utan  handlade om att försöka skapa en syntes av god ny och gammal kunskap om hur man lite lättare beträder jorden – och i motsats till storföretagens främlingsskapande gigantism. En ecovillage försöker i stället  skapa ”en sammanvävning av funktioner i mänsklig skala, så att ekobyn kan vara ett allsidigt och  överblickbart samhälle i smått, utav hela  samhället”. En poäng i detta var understrykandet av  förbindelserna och relationerna mellan olika aktiviteter, processer och strukturer.

 

Rapporten  beskrev sedan utmaningarna på sex olika  områden, som det gäller att skapa och utforma på ett sätt som är inspirerande och stärker helheten:

- integrationen med de omgivande levande miljön – biosystemen.

- den byggda miljön

- hushållning och ekonomi

- styrning

- sammanhållande kitt – värderingar

- hel-systems-utmaningen

 

Ecovillage-initiativ i Nord och Syd länkas samman av  två gemensamma syften:

1) Båda försöker skapa större demokratisk folklig kontroll över byresurser.

2) Båda har fått erkänna att de  problem de står inför att lösa  i grunden  lika mycket är ett kulturella som  ekonomiska

 

In Senegal becoming an ecovillage is no less than the act of reclaiming spiritual and cultural integrity, pride in tradition, heritage of mutal aid, community solidarity, self-reliance and self-respect that first were lost  through colonial conqest.”  (Marian Zeitlin s 18)

 

1995 hölls en conferens med 400 deltagare: “Ecovillages and Sustaniable Communities – Models for the 21st Century”  och man bildade  Global Ecovillage Network (GEN). GEN gjorde en kraftfull presentation av sig själva vid FN:s  Habitat-konferens om ”Hållbar utveckling”  i Istanbul 1996, och gjorde därmed att begreppet Ecovillage fick en ordentligt internationellt genomslag.

 

 

Kollektivhusprojekt och exploatörsskapade ekobyprojekt är två ”kusiner” till ecovillage.

Exploatörsskapade ekobyprojekt är ganska vanliga husbyggnadsprojekt, med målsättningen att ge entreprenören en vinst, men medvetet utformade att vara ekologiskt attraktiva, dock utan att de kommande boende har något inflytande över design eller medverkar i byggandet.  Beddington Zero Energy Development i södra London är ett sådant.  Hittills är sådana projekt relativt ovanliga.

Vid uppförande av kollektivhus  brukar också en fastighetsexploatör ha den centrala rollen. Bygget är vanligtvis planerat och byggt som en helhet. De som skall bo där brukar dock få ha inflytande på utformningen, vilket tenderar att ha ett större eftertryck på sociala- och förenings-dimensioner än explatörsskapade ekobyprojekt. De boende brukar sköta driften och möjlighet att äta i gemensam matsal brukar ingå.

Ecovillage tar den sociala dimensionen  ett steg längre. De som ska flytta in både ritar sina bostäder och bygger dem!  Det finns en stark självbyggarinställning bland ecovillageborna.

Ofta skapar ecovillage-byggarna egna byggfirmor efter att de själva har byggt

Jämfört med de två kusinerna är det också vanligare att de boende  här  har mindre privat utrymme och ger mer kraft och energi åt gemensamma projekt.

 

Några ecovillages i världen

 

Den lilla tyska Sieben Linden med 100 boende representerar  inriktningen att  skapa ett lokalt levnadsmönster inriktat på  lågenergi, resursbevarande och självförsörjning på alla livets områden. Man bygger halmbalshus och har en gemensam ekonomi.

 

Ithaca Ecovillage (EVI)  i New York state jobbar på att bli nordamerikas mest högprofilerade ecovillage. De äger 90 hektar mark och är 60 hushåll med 160 personer. 60% av dem jobbar åtminstone deltid inom projektet.  Där finns  ekologiskt jordbruk, elbilar. Man bedriver ett gemensamt forskningsprogram med miljöinstitutionen vid Ithaca Collage och har skapat en läroplan för ”Science of Sustainability”.

 

 Ecoovila i Brasilien  med 28 familjer,köpte mark och började bygga år 2002.

 

Mbam och Faounde i Senegal är landsbygds-communities 10 mil söder om Dakar.

Båda ekobyarna har blivit demonstrationsprojekt och centrum för forskning och träning för den omgivande bygden. Till skillnad från andra utvecklingsprojekt så har de båda byarna:

-  hållt sig på förarplatsen och kunnat välja både riktning och hastighet för sin egen förvandlingsprocess

- genom  Global Ecovillage Network (GEN)  har de på planeringsstadiet kunnat delta och välja  utformning och införskaffande av olika tekniska nyheter  och därigenom försäkra sig om en integration av det nya inom ramen för en helhetssyn.

- genom att vara medvetna om den kulturella dimensionens betydelse för hållbarhet, betonar  dessa byar starkt vikten av att bevara, fira och dela sina inhemska värden, trosföreställningar och vanor.

 

I Auroville i Indien  bor 1700 personer. Området omfattar 70 hektar.  Tre faktorer har bidragit till deras framgång:

-  en stark andlig impuls som fungerar som sammanhållande kitt och också omfattar en etik och en tjänande attityd gentemot det omgivande landet

- Aurovilles historia och tillblivelse ger dem status som kraftfull symbol för hopp och enighet

- Man har utvecklat en stark solidarisk ekonomi vilket har skapat möjligheter att fördela de finansiella tillgångarna så att privata pengar har gjorts tillgängliga för det gemensamma.

Auroville har härigenom fått igång ca 125 olika företag, alla ägda av kollektivet.

 

 

Författaren räknar sedan upp fem drag som han uppfattar som gemensamma i de olika projekten:

1) Det första är den primära roll som själva gemenskapsprojektet (the community) har i de olika projekten.

2) Ecovillage-projekten är  speciellt  vid födslostadiet  helt beroende  på medlemmarnas egna föreställningar och resurser – alltså inte något myndighetsinitiativ  - och man skapar  samarbetsformer mellan varandra som fyller de boendes egna behov bättre än vad som är vanligt  i världen utanför.

3) Projekten sysselsätter sig med att vrida tillbaka kontrollen över sina resurser till sig själva.

4)I grunden finns en stark värdegemenskap och världsuppfattning. Det handlar om synen på miljö och hållbart samhälle och global rättvisa och  även om inre värden som ju kan betraktas som en aspekt av social hållbarhet; ansvarskänsla och tolerans gentemot oliktänkande är exempel på det.

5) En ecovillage fungerar oftast som ett slags demonstrations- och utvecklingscenter  som har kursverksamhet och utforskar lite olika saker. De brukar alltid ha ett  bredare syfte än sig själva.

 

Att säga JA – ett förhållningssätt bortom protestpolitik   

Ecovillage projekt runt om i världen har i konstruktiv anda vidareutvecklat innovationer på  en rad olika verksamhetsområden som författaren redogör för i broschyren:

-  utformning av  bosättningar med blygsam  miljöpåverkan

                    Komposttoaletter, vindkraftverk och solpaneler, små vedeldade ångsågverk

                    biologisk vattenrening, miljövänliga byggmetoder, ogiftig byggteknik osv

- befrämja  hållbar lokalekonomi

                    -återanvändning, kretsloppsstänkande, frivillig enkelhet likväl som

                    ”hemgjord underhållning”: körer, konserter, teatergrupper.

                    Egen intern valuta

- lokalproducerad ekologisk matproduktion och förädling

- markförbättring, skogsplantering mm

-återupprättande av  deltagande lokaldemokrati, inklusive konfllikthantering

- social inkludering, tex  antroposofiskt inriktade verksamheter för förståndshandikappade

- fredsarbete och internationell solidaritet

- holistisk personlig utveckling; utveckling  med helhetssyn.

 

Krafter som motverkar fortsatt tillväxt av fler ecovillage

Globaliseringen underlättar ett ökat flöde av lågprisvaror, vilket underminerar ansträngningarna att  skapa småskalig lokal produktion av ett slag som ecovillages  försöker bygga.

 

Faktorer som bäddar för att kunna realisera ett ecovillge-projekt

Existerande ekobyar och ecovillages har varit  föregångare inom rörelsen för ett mer hållbart samhälle.  Man skall dock ha klart för sig att långt ifrån alla  planer på att starta ekobyar och ecovillages har blivit av, så  tillblivelseprocessen har haft en sållande effekt. Det har funnits många konstellationer av människor som haft planer och idéer på att dra igång projekt. När sedan olika svårigheter och hinder uppstått så har enbart en mindre andel av projekten realiserats. Under arbetets gång har vissa projektplaner och konstellationer av människor lyckats bemästra svårigheterna bättre än andra. De mest verkningsfulla planerna och grupperna med de mest motiverade och kompetenta  människorna har  skapat de förutsättningar som gjort att de lyckats  – och då också  skapat nya erfarenheter som  i en god spiral kunnat vidareutveckla projektet.

 

Motivation bidrar till att skapar den målmedvetenhet och uthållighet som krävs.  Övriga viktiga förutsättningar som  bidrar till förverkligade projekt innefattar bland annat sådana mänskliga egenskaper och sociala kompetenser som  deltagarnas tillförlitlighet och ansvarskänsla och förmåga att stå fast vid ingångna avtala och sina åtaganden  – något som ibland översätts med commitment;  kombinationen av kreativitet och frihet å ena sidan och å andra sidan villigheten att  acceptera  fasthet och ordning-och-reda har också varit oerhört vikig; konfliktlösnings-kapacitet är också oundgänglig.

Därtill behövs en demokratisk beslutsstruktur som de deltagande accepterar – en struktur som innefattar såväl involvering som förmåga att hantera avvikande meningar. Sist men inte minst behövs naturligtvis också en tydlig vision och projektplan för att stegvis kunna  förverkliga projektet.

Betydelsen och behovet av social kompetens och ansvarskänsla kan i det här sammanhanget  inte överskattas! – och givetvis med den grundläggande motivationen i botten. De projekt som  lyckas attrahera människor med detta – motivation, ansvarskänsla och social kompetens -  överlever lättast projekteringsfasen. Genom denna  ”självsortering” består de flesta ekobyar av  hängivna och socialt kompetenta människor med visad praktisk förmåga, vilket i sin tur också gör att de brukar kunna influera sin omvärld. Det är dock relativt vanligt att ecovillages råkar få ett lite ansträngt förhållande till sina närmaste grannar, beroende på värderingsskillnader och kulturkrockar och man bör vara medveten om denna spänning lätt uppstår.

sammanställt av Michael Rudvall



..

Svara på diskussionen

RSS

Var med på intresselistan!!

Vi skulle vilja veta hur stort intresset är för Grönbo-projektet. Registrera dig på intresselistan, genom att peka på bilden under "Märken" i rutan 8 cm här nedanför.--> tryck först en gång för att få "Adobe Flasch" och tryck sen en gång till på Pilen; och sedan på Gå med.

Det innebär inget åtagande, men du får nyhetsbrev då och då.

- - - - - - 

Till Grönbo-projektet söker vi också dig med intresse och relevant erfarenhet eller kompetens - maila om du är intresserad: info@gronboekoby.se

 - - - - - - - - - - - - -

Åter till sidans huvudmeny kommer du genom att dubbelklicka på bilden allra överst med texten

Grönbo ekoby ek. förening

Märken

Laddar…

© 2024   Created by Michael Rudvall.   Drivs med tekniken bakom

Emblem  |  Rapportera en händelse  |  Användarvillkor