Vad bör en ekoby vara? Sammanfattning av broschyren Ecovillages

[Michael Rudvall]

Innehållet i broschyren "Ecovillages" kan antagligen intressera Grönbo´s målgrupp!  

Undertecknad har därför gjort en kort sammanfattning av broschyren - som skrivits av  författad av Jonathan Dawson.

 

Ecovillages är den senaste och mest kraftfullaste sortens” intentional community” (översättningar: livsstilsby; gemenskapsby; gemenskapsskapande lokalsamhälle, livsstilsboende med intressegemenskap; lokalsamhälle med intressegemenskap)

och står i första ledet inom miljörörelsen som utbreder sig i världen.  Jag tror att ecovillages  förenar två genuina sanningar: att mänskligt liv fungerar som bäst i små stödjande, hälsosamma samhällen  och att den enda hållbara vägen för mänskligheten ligger i att komma tillbaka till och   förbättra  traditionellt  byliv.

       Robert J Rosenthal, professor i filosofi vid Hanover College, USA

 

Bakgrund

Broschyren  tar sin utgångspunkt i att samhällsforskare via olika studier kommit fram till att livskvalitén i våra västerländska samhällen inte ökat sedan början på sjuttiotalet, även om inkomsterna och bruttonationalprodukten  ökat. Problem av olika sorter har däremot  ökat sedan sjuttiotalet såsom: överförbrukningen av  naturliga resurser, överfiskningen, överuttaget av virke ur regnskogen, den långsamma spridningen av miljögifter och klimatförstörande gaser, utrotningen av allt fler arter, framväxten av ett allt större avfallsberg både från konsumtion och från kärnkraft m m mm.  Detta har skett  samtidigt som allt fler människor  underordnats under globala storföretags produktion, deras  konsumtionsvaror och deras arbetsmarknadsbehov vilket slagit sönder gamla strukturer utan att skapa  någon ny genuint folklig kultur i stället, vilket i sin tur skapat alienation och kulturell vilsenhet.

Regeringarnas respons på dessa problem har i det hela taget varit  svag. Företagens världsuppfattning har  kommit i centrum och det har över huvud taget varit svårt att  hitta politiska kandidater som  avviker från den nyliberala tillväxt-genom-ökad handel-agendan.

 

Det politiska vakum som uppstått har stimulerat en tillväxt av alternativ inom den ideella sektorn. Ett av de starka teman  som kommit allt högre upp på dagordningen har varit hur man skall möta  utmaningen att skapa ett levande och hållbart samhälle. Mängder av  tecken på ekologiska och sociala störningar har synts men  regeringarnas respons på dessa problem har i det hela taget varit  svag. Företagens världsuppfattning har stått i centrum för regeringarna och starka politiska motkrafter har saknats. Det har varit i detta sammanhang som grupper av människor har börjat brottats med utmaningen att skapa modeller för hållbara lokalsamhällen.

”Runt om i världen bygger människor byar och samhällen som bemödar sig  att komma bort  ifrån slöseriet och bort ifrån  miljöföroreningarna, tävlandet och våldet i nutidens liv.”

(Helena Norberg-Hodge, ledare för International Society for Ecology & Culture)

 

Vad är en ecovillage?

1990 ombads  Robert och Diane Gilman av Gaia Trust  att göra en rapport över det bästa som uppnåtts inom området hållbara lokalsamhällen, vilket resulterade i skriften: ”Ecovillages and Sustainable Communities” vilken även gav förslag på vad man skulle kunna göra för att hjälpa rörelsen att övergå från experimentstadiet till nästa stadium. 26 stycken initiativ beskrevs i rapporten som ”axlar att stå på”  för rörelsen. När Gilman-rapporten  skulle definierade en ecovillage blev det snarare ett uttryck för  en ivrig önska än en beskrivning:

 

En Ecovillage är en fullt utrustad bosättning i mänsklig skala där invånarnas aktiviteter är integrerade i den naturliga världen på ett sätt som  stödjer en hälsosam utveckling av barn och vuxna  och framgångsrikt  kan fortsätta i en obegränsad framtid.

 

 

Rapporten framhöll att konceptet inte representerade ett försök att återgå till en idealiserad  förfluten tid utan  handlade om att försöka skapa en syntes av god ny och gammal kunskap om hur man lite lättare beträder jorden – och i motsats till storföretagens främlingsskapande gigantism. En ecovillage försöker i stället  skapa ”en sammanvävning av funktioner i mänsklig skala, så att ekobyn kan vara ett allsidigt och  överblickbart samhälle i smått, utav hela  samhället”. En poäng i detta var understrykandet av  förbindelserna och relationerna mellan olika aktiviteter, processer och strukturer.

 

Rapporten  beskrev sedan utmaningarna på sex olika  områden, som det gäller att skapa och utforma på ett sätt som är inspirerande och stärker helheten:

- integrationen med de omgivande levande miljön – biosystemen.

- den byggda miljön

- hushållning och ekonomi

- styrning

- sammanhållande kitt – värderingar

- hel-systems-utmaningen

 

Ecovillage-initiativ i Nord och Syd länkas samman av  två gemensamma syften:

1) Båda försöker skapa större demokratisk folklig kontroll över byresurser.

2) Båda har fått erkänna att de  problem de står inför att lösa  i grunden  lika mycket är ett kulturella som  ekonomiska

 

”In Senegal becoming an ecovillage is no less than the act of reclaiming spiritual and cultural integrity, pride in tradition, heritage of mutal aid, community solidarity, self-reliance and self-respect that first were lost  through colonial conqest.”  (Marian Zeitlin s 18)

 

1995 hölls en conferens med 400 deltagare: “Ecovillages and Sustaniable Communities – Models for the 21st Century”  och man bildade  Global Ecovillage Network (GEN). GEN gjorde en kraftfull presentation av sig själva vid FN:s  Habitat-konferens om ”Hållbar utveckling”  i Istanbul 1996, och gjorde därmed att begreppet Ecovillage fick en ordentligt internationellt genomslag.

 

 

Kollektivhusprojekt och exploatörsskapade ekobyprojekt är två ”kusiner” till ecovillage.

Exploatörsskapade ekobyprojekt är ganska vanliga husbyggnadsprojekt, med målsättningen att ge entreprenören en vinst, men medvetet utformade att vara ekologiskt attraktiva, dock utan att de kommande boende har något inflytande över design eller medverkar i byggandet.  Beddington Zero Energy Development i södra London är ett sådant.  Hittills är sådana projekt relativt ovanliga.

Vid uppförande av kollektivhus  brukar också en fastighetsexploatör ha den centrala rollen. Bygget är vanligtvis planerat och byggt som en helhet. De som skall bo där brukar dock få ha inflytande på utformningen, vilket tenderar att ha ett större eftertryck på sociala- och förenings-dimensioner än explatörsskapade ekobyprojekt. De boende brukar sköta driften och möjlighet att äta i gemensam matsal brukar ingå.

Ecovillage tar den sociala dimensionen  ett steg längre. De som ska flytta in både ritar sina bostäder och bygger dem!  Det finns en stark självbyggarinställning bland ecovillageborna.

Ofta skapar ecovillage-byggarna egna byggfirmor efter att de själva har byggt

Jämfört med de två kusinerna är det också vanligare att de boende  här  har mindre privat utrymme och ger mer kraft och energi åt gemensamma projekt.

 

Några ecovillages i världen

 

Den lilla tyska Sieben Linden med 100 boende representerar  inriktningen att  skapa ett lokalt levnadsmönster inriktat på  lågenergi, resursbevarande och självförsörjning på alla livets områden. Man bygger halmbalshus och har en gemensam ekonomi.

 

Ithaca Ecovillage (EVI)  i New York state jobbar på att bli nordamerikas mest högprofilerade ecovillage. De äger 90 hektar mark och är 60 hushåll med 160 personer. 60% av dem jobbar åtminstone deltid inom projektet.  Där finns  ekologiskt jordbruk, elbilar. Man bedriver ett gemensamt forskningsprogram med miljöinstitutionen vid Ithaca Collage och har skapat en läroplan för ”Science of Sustainability”.

 

 Ecoovila i Brasilien  med 28 familjer,köpte mark och började bygga år 2002.

 

Mbam och Faounde i Senegal är landsbygds-communities 10 mil söder om Dakar.

Båda ekobyarna har blivit demonstrationsprojekt och centrum för forskning och träning för den omgivande bygden. Till skillnad från andra utvecklingsprojekt så har de båda byarna:

-  hållt sig på förarplatsen och kunnat välja både riktning och hastighet för sin egen förvandlingsprocess

- genom  Global Ecovillage Network (GEN)  har de på planeringsstadiet kunnat delta och välja  utformning och införskaffande av olika tekniska nyheter  och därigenom försäkra sig om en integration av det nya inom ramen för en helhetssyn.

- genom att vara medvetna om den kulturella dimensionens betydelse för hållbarhet, betonar  dessa byar starkt vikten av att bevara, fira och dela sina inhemska värden, trosföreställningar och vanor.

 

I Auroville i Indien  bor 1700 personer. Området omfattar 70 hektar.  Tre faktorer har bidragit till deras framgång:

-  en stark andlig impuls som fungerar som sammanhållande kitt och också omfattar en etik och en tjänande attityd gentemot det omgivande landet

- Aurovilles historia och tillblivelse ger dem status som kraftfull symbol för hopp och enighet

- Man har utvecklat en stark solidarisk ekonomi vilket har skapat möjligheter att fördela de finansiella tillgångarna så att privata pengar har gjorts tillgängliga för det gemensamma.

Auroville har härigenom fått igång ca 125 olika företag, alla ägda av kollektivet.

 

 

Författaren räknar sedan upp fem drag som han uppfattar som gemensamma i de olika projekten:

1) Det första är den primära roll som själva gemenskapsprojektet (the community) har i de olika projekten.

2) Ecovillage-projekten är  speciellt  vid födslostadiet  helt beroende  på medlemmarnas egna föreställningar och resurser – alltså inte något myndighetsinitiativ  - och man skapar  samarbetsformer mellan varandra som fyller de boendes egna behov bättre än vad som är vanligt  i världen utanför.

3) Projekten sysselsätter sig med att vrida tillbaka kontrollen över sina resurser till sig själva.

4)I grunden finns en stark värdegemenskap och världsuppfattning. Det handlar om synen på miljö och hållbart samhälle och global rättvisa och  även om inre värden som ju kan betraktas som en aspekt av social hållbarhet; ansvarskänsla och tolerans gentemot oliktänkande är exempel på det.

5) En ecovillage fungerar oftast som ett slags demonstrations- och utvecklingscenter  som har kursverksamhet och utforskar lite olika saker. De brukar alltid ha ett  bredare syfte än sig själva.

 

Att säga JA – ett förhållningssätt bortom protestpolitik   

Ecovillage projekt runt om i världen har i konstruktiv anda vidareutvecklat innovationer på  en rad olika verksamhetsområden som författaren redogör för i broschyren:

-  utformning av  bosättningar med blygsam  miljöpåverkan

                    Komposttoaletter, vindkraftverk och solpaneler, små vedeldade ångsågverk

                    biologisk vattenrening, miljövänliga byggmetoder, ogiftig byggteknik osv

- befrämja  hållbar lokalekonomi

                    -återanvändning, kretsloppsstänkande, frivillig enkelhet likväl som

                    ”hemgjord underhållning”: körer, konserter, teatergrupper.

                    Egen intern valuta

- lokalproducerad ekologisk matproduktion och förädling

- markförbättring, skogsplantering mm

-återupprättande av  deltagande lokaldemokrati, inklusive konfllikthantering

- social inkludering, tex  antroposofiskt inriktade verksamheter för förståndshandikappade

- fredsarbete och internationell solidaritet

- holistisk personlig utveckling; utveckling  med helhetssyn.

 

Krafter som motverkar fortsatt tillväxt av fler ecovillage

Globaliseringen underlättar ett ökat flöde av lågprisvaror, vilket underminerar ansträngningarna att  skapa småskalig lokal produktion av ett slag som ecovillages  försöker bygga.

 

Faktorer som bäddar för att kunna realisera ett ecovillge-projekt

Existerande ekobyar och ecovillages har varit  föregångare inom rörelsen för ett mer hållbart samhälle.  Man skall dock ha klart för sig att långt ifrån alla  planer på att starta ekobyar och ecovillages har blivit av, så  tillblivelseprocessen har haft en sållande effekt. Det har funnits många konstellationer av människor som haft planer och idéer på att dra igång projekt. När sedan olika svårigheter och hinder uppstått så har enbart en mindre andel av projekten realiserats. Under arbetets gång har vissa projektplaner och konstellationer av människor lyckats bemästra svårigheterna bättre än andra. De mest verkningsfulla planerna och grupperna med de mest motiverade och kompetenta  människorna har  skapat de förutsättningar som gjort att de lyckats  – och då också  skapat nya erfarenheter som  i en god spiral kunnat vidareutveckla projektet.

 

Motivation bidrar till att skapar den målmedvetenhet och uthållighet som krävs.  Övriga viktiga förutsättningar som  bidrar till förverkligade projekt innefattar bland annat sådana mänskliga egenskaper och sociala kompetenser som  deltagarnas tillförlitlighet och ansvarskänsla och förmåga att stå fast vid ingångna avtala och sina åtaganden  – något som ibland översätts med commitment;  kombinationen av kreativitet och frihet å ena sidan och å andra sidan villigheten att  acceptera  fasthet och ordning-och-reda har också varit oerhört vikig; konfliktlösnings-kapacitet är också oundgänglig.

Därtill behövs en demokratisk beslutsstruktur som de deltagande accepterar – en struktur som innefattar såväl involvering som förmåga att hantera avvikande meningar. Sist men inte minst behövs naturligtvis också en tydlig vision och projektplan för att stegvis kunna  förverkliga projektet.

Betydelsen och behovet av social kompetens och ansvarskänsla kan i det här sammanhanget  inte överskattas! – och givetvis med den grundläggande motivationen i botten. De projekt som  lyckas attrahera människor med detta – motivation, ansvarskänsla och social kompetens -  överlever lättast projekteringsfasen. Genom denna  ”självsortering” består de flesta ekobyar av  hängivna och socialt kompetenta människor med visad praktisk förmåga, vilket i sin tur också gör att de brukar kunna influera sin omvärld. Det är dock relativt vanligt att ecovillages råkar få ett lite ansträngt förhållande till sina närmaste grannar, beroende på värderingsskillnader och kulturkrockar och man bör vara medveten om denna spänning lätt uppstår.

    sammanställt av Michael Rudvall