Här är några frågor som vi i föreningen fått  angående våra ekobyplaner.       

Först kommer frågorna, svaren kommer längre ned.

1. Måste man vara ekonomiskt modig för att komma med i Grönbo ekoby?

2. Är inte 50 000 kr ett högt pris för att komma igång?

3. Hur betalar man medlemsinsatsen  om  man vill  bli medlem i        Grönbo?

4. Visst finns väl i föreningen en medlemsavgift också?

5.  Hur ser medlemsinflytandet ut vid fastighetsköpet?

6. Kan ekobyprojektet kanske starta med ett mindre antal tomter för att komma igång?

7. Kollektivtrafiken. Hur lång tid tar det med kollektivtrafik mellan  Göteborg och Kungälv?

8. Hur mycket frihet ges till individen att utforma sin del?

9. Bygga hus själv. Får man hjälp?

10. Vilken grad av arbetsgemenskap erbjuds/förväntas? Vad?

11. Hur arbeta med delaktighet/mjuka frågor i projektet?

12. Vilka resurser är vanligast att ta vara på i byggnadsprocessen?

13. Kommer man att kunna påverka områdesplaneringen?

14. Får vi bygga flerhushållsbostad?

15. Är det planerat för villaområde eller skulle det bli plats för t ex kollektiv/storfamilj/kooperativ hyresrätt?

16. Vad är huvudinriktningen? Hur ”kollektiv” ska Grönbo vara?

17. Varför har ni försökt få en så stor markfastighet?

Och här kommer svaren på ovanstående:

1. Måste man vara ekonomiskt modig för att bli medlem i Grönbo  ekoby?

Svar: Insats för medlemskap (50 000 kr) får enligt  stadgarna endast användas för av stämman beslutade värdeskapande investeringar  och kostnader  eller  syfta till  att höja värdet på den gemensamma markupplåtelsen  och  dämed komma hela  ekobyn till nytta . Om alla med engagemang och intresse för projektet snabbt och resolut bestämmer sig för att bli medlemmar så underlättar det  projektets realisering. För att det ska bli verklighet  fordras  just en ekonomisk förening som inrättas för att tillgodose de framtida boendenas ekonomiska intressen - och engagemang - för en framtida god grannsamverkan och byggsamverkan samt att man delar på grundläggande kostnader och praktiska uppgifter. Alternativet till detta är att privata företagsaktörer utifrån sina utgångspunkter och intressen bygger nyckelfärdiga bostäder till mycket högre kostnader och utan de kommande boendens involvering.

Vi har  på  hemsidan och i våra dokument informerat om de ideella, sociala och trivselmässiga grunderna för Grönboprojektet. Vi har också  lyft fram  de ekologiska  och  kretsloppsmässiga  fördelarna samt visat  hur vardagsekonomin  kan förstärkas genom  att odla och genom att man delar på kostnaderna för diverse nyttigheter. Med självförvaltning och demokratisk grannsamverkan bidrar man också till trygghet, gemenskap och en bra uppväxtmiljö för barnen.

2. År inte 50 000 kr ett högt pris för att komma igång?

Svar: Medlemskapet ger dig en plats i tomtkön för en kommande ekoby. Insatserna behövs vid inköp av markfastigheten för att visa ekonomisk handlingskraft och förbättra genomförandet av projektet. 

3. Hur betalar man enklast medlemsinsatsen om man vill  bli medlem i Grönbo?

Svar: För att bli medlem i Grönbo ekoby ek.förening ska man ansöka till styrelsen, och när medlemskapet är godtjänt ställa en  medlemsinsats till föreninens förfogande - en insats som man helt och hållet kan få tillbaka enligt villkoren i stadgarna om man lämnar föreningen. Medlemsinsatsen behöver föreningen för att kunna inleda köpet av markfastigheten och ska bara användas till detta. Medlemsinsatsen kan fullgöras antingen:

a. genom  att man betalar in summan 50 000 kr kontant till föreninges bankgiro. Genom insättning  på bankgirot  5171-1778 överförs pengarna automatiskt till  föreningens konto i Ekobanken. OBS. Det är viktigt att du anger personnummer vid inbetalningen. Du får sedan givetvis en bekräftelse på att medlemsinsatsen är inbetald.

b. genom att att man skriver under en insatsrevers med borgen på 40 000 kr och får den godkänd av styrelsen -  Man skall också till en början betala in 10 000 kr till bankgirot ovan  och sedan varje år  betala 10 000 kr tills  insatsen är betald. Se rullgardinsmenyn Medlemskap.

4. Visst finns väl i föreningen en medlemsavgift också?

Svar: Utöver medlemsinsatsen  ska man för närvarande betala en  årsavgift på 1 800 kr. Vad föreningen håller på med är ett slags  fastighetsexploateringsprojekt. Att skaffa mark och få infrastruktur på plats behöver lånefinansieras. Medan detaljplanen utarbetas  kommer  allt att bli mycket mer "på riktigt", och föreningen  kommer att behöva mer pengar för att  kunna  gå vidare med  utvecklingen av  markfastigheten. Medlemsavgiften  betalas  en gång  per år till bankgiro

5171-1778. Glöm inte att ange namn!

5. Hur ser medlemsinflytandet  ut  vid  fastighetsköpet?

Svar: Inför  köpet av markfastighet tillfrågas mdlemmarna  vid en  särskilt tillkallad stämma. Om en medlem vid stämman begär det  så får den medlemmens kapitalinsats inte användas till fastighetsköpet.

6. Kan ekobyprojektet kanske starta med ett mindre antal tomter  för att komma igång?

Svar: Ja vi kommer  att  börja i etapper.

7. Kollektivtrafiken. Hur  lång tid tar det med kollektivtrafik mellan  Göteborg och  Kungälv?

Svar: Kungälv ligger  på cykelavstånd - 3 km - från den blivande ekobyn. Till Göteborg går Grön Express från Eriksdal var 10:e minut. Till Göteborg  tar det  omkring 17 minuter. Bussar går  också till  Hjalmar Brantingsplatsen.

8. Hur mycket frihet ges till individen att utforma sin del?

Vi ser positivt på att ha olika lösningar, och olika arkitektur – pluralism helt enkelt. Varje medlem har i vårt projekt möjlighet att rita eller låta rita sin bostad – och då följa gällande lagstiftning. Varje medlem får - om och när de bygger sin bostad - också vara byggherre med de friheter det innebär.

Kommunen har planmonopol och avgör om den enskilde kan få bygglov!  Föreningens styrelse kommer att göra allt som står i dess makt för att få till stånd ett gott samarbetsklimat med kommunen. Varje bostadsbyggande byggherre måste – när väl detta väl är sagt - underkasta sig kommunens beslut. I vårt projekt ingår det att ställa krav på ekologiska byggmaterial och genom egna byggnadsingenjörer ge råd och dåd till våra byggande medlemmar. Och vi kommer att ge viss utbildning i hur man proaktivt handlar mot fuktproblematik, energiförluster mm

9. Bygga hus själv. Får man hjälp?  
Grönbo ekobyförening kan inte ta hand om och ansvara för husbygge för bostäderna till medlemmarna. För att projektet skall kunna bli till, fordras det att den enskilde tar ansvar för sin byggnation och sitt boende! Projektet kan – och ska - ge er fortlöpande utbildningsinsatser och fortlöpande rådgivning. Men medlemmarna själva - eller sammanslutna som delföreningar - måste själva agera som byggherrar. I förenongen har dock förts samtal om att i någon form av trappstegsmodell i flera steg/nivåer eventuellt kunna samordna upphandling åt medlemmarna. Nivå 1 skulle då vara att medlemmen köper ”uppsättande av bottenplatta” inom ramen för denna upphandling, men fortfarande är sin egen byggherre. Nivå 2 skulle då vara att medlemmen köper ”uppsättande av stomme” inom ramen för denna upphandling (som kanske inte kan innehålla så många alternativ). Nivå 3 skulle då kunna vara att medlemmen inom ramen för denna upphandling köper färdigt och klart badrum, osv. Som ni förstår kan det, när man gör på detta sätt, kanske inte bli fråga om så många alternativ – om inte projektets byggnadsingenjör ska bli överlupen med ansvarsuppgifter och då kanske få ansvar för alla möjliga små detaljer som helst bör ligga på medlemmarna att själva ta ställning till.

10. Vilken grad av arbetsgemenskap erbjuds/förväntas? Vad?

Svar: Vi talar om samarbete för att klara uppgifter som vi ändå har. Det skapar arbetsgemenskap.

- Vi människor har ett antal olika behov som vi använder våra resurser, kreativitet och inkomster för att täcka. Livsmedel, energi, kläder och andra produkter samt utbildning och omsorgstjänster är sådana vitala behov som vi alla har. Var och en utför i sitt privata liv uppgifter med utgångspunkt i dessa behov.

- En grundbult för hushållningen i Grönbo är att vi efter uppbyggnaden av området skall eftersträva viss självförvaltning, och att medlemmarna därför utför vissa uppgifter av både privat och gemensamt intresse.

- Bland annat handlar det om att inom ramen för sjävförvaltning medverka i sysslor som håller områdets gemensamma ytor och anläggningar i gott skick. Varje medlem har därför att – såsom för egen räkning – månatligen att medverka till områdets yttre underhåll. Det gäller t ex gräsklippning, snöröjning, städning, trädgårdsskötsel, återvinning med mera. Alla vuxna anmäler sig till någon verksamhetsledare och utför efter överenskommelse med denne uppgifter som behöver göras. Det här är principer som liknar dem som gäller för en vanlig vägförening där medlemmarna kallas att ett par gånger om året städa upp och hålla snyggt; eller för en båtförening där medlemmarna får i uppgift att en natt i halvåret hålla vakt.

- Om vi ska uppnå ett visst mått av självförsörjning inom Grönbo behöver de boende - såsom för egen räkning och efter fallenhet och intresse - delta i någon syssla som bidrar till det. För att detta skall flyta smidigt förutsätts de som flyttar in vara inställda på detta!

- Var och en i Grönbo har sitt eget kök, och kan ständigt äta hemma. Men vi tänker oss att man även skapar gemensamma måltider inom sitt delområde. Man Behöver inte gå dit, men det är en frihet och en möjlighet att gå dit och träffa sina grannar på ett avslappnat sätt. För att äta ett visst antal middagar behöver man delta i arbetsgemenskapen runt matlagningen ett visst antal gånger. Detta är något man avtalar.

 Vi önskar för den enskildes och föreningens bästa att så många som möjligt deltar i någon  skapande verksamhet! Syftet är tvåfaldigt. Den enskilde kan genom sitt deltagande uppleva skapandets glädje och uppleva gemenskap, avkoppling fördjupning, vilket i sig kan fungera stärkande på självkänsla och livskvalité. Att vara med i sådan verksamhet och uppleva de resultat som kommer ut av det kan i vissa fall bli så intressant att det kan attrahera även människor utifrån att medverka.

- För byn som helhet kan den enskildes insats presenteras och ge andra medlemmar inspiration.  Det kan i sin tur betyda att man får intressanta saker att erbjuda yttervärlden utanför byn. Det kan i sin tur generera inkomster, entréavgifter, kontakter, utbyte och annan spännande fortsättning. 

- Genom att de boende i viss utsträckning också håller i olika sociala aktiviteter så kan vi öka utbudet av livskvalitetsfrämjande inslag i närmiljön – t ex kvällar med musik, dans och kulturinslag, motionspass, ungdomsverksamhet, pubkvällar, föredrag, mm.

- Och vi ser gärna att varje medlem ställer upp någon enstaka gång och på ett ”publikt sätt”  och delger något som intresserar medlemmen själv, t ex ett intresse medlemmen har; en resa vederbörande gjort osv.

- Dessutom skulle vi gärna önska att medlemmarna i begränsad omfattning deltar i ett eller annat projekt som styrelsen eller årsmötet försöker involverar hela ekobyn i.

 

11. Hur arbeta med delaktighet/mjuka frågor i projektet? 
Svar: Tekniskt kunnande efterfrågas men den sociala aspekten är central. Vi har indelat projektet i tre faser: Rekryteringsfasen, Byggfasen och det tredje stadiet: Livet efter byggnationen. Början på Rekryteringsfasen handlar för oss om att både erbjuda en Vision och ett koncept och att ha lyhördhet; dvs både ha något tydligt att erbjuda och att inbjuda till medskapande. Om vi i svaret på grundfrågan håller oss till de mjuka frågorna så bäddar vi för delaktighet och mjuka frågor på följande sätt:
- Den enskilde får själv eller tillsammans med andra medlemmar vara byggherre, dvs både (låta) rita och (låta) bygga sin bostad. Samtidigt som det sker kommer vi att ha byggträffar för dem som bygger för att stimulera både inhämtandet av kunskap och för att bidra till samtal och nätverksskapande mellan dem som bygger; kort sagt stimulera till att man hjälper varandra på olika sätt.
- Samtidigt som byggnationsfasen pågår kommer det att ordnas samtal och möten och beslut om hur vi på olika sätt kan göra och planera för att stadiet efter byggfasen skall bli så bra som möjligt. Det handlar om hur vi ska skapa olika ”verksamhetsgrenar”. Till exempel: Vilka vill slå sina kloka huvuden ihop för att skapa och förbereda en föräldrarkooperativ förskola eller ett omsorgsboende. Vilka är intresserade av att skapa en bilpool? Vilka är intresserade av att dra igång en koopetiv affär? Vilka vill …..
- Andra mjuka frågor är barnens fritidsverksamhet. Vilka vill ”dra” i det? Hur kan Grönbo som helhet innebära och erbjuda en bra uppväxtmiljö för barnen? Det är något vi kan och bör diskutera på ett nyskapande och konstruktivt sätt med sikte på både åtgärder och olika medlemmars involvering och deltagande. I projektplanen ingår det att en utvecklingsledare har på sitt ansvar att initiera sådana här diskussioner och med hjälp av intresserade medlemmar så småningom få till stånd en löpande och fungerande verksamhet.
- Hur kan vi som projekt och bostadsområde bädda för Träffpunkter, dialog och skapande fritidsverksamhet i vardagslivet. Det är andra frågor som det ligger i allas intresse att vi resonerar om och komma fram till fungerande lösningar för. 
- Enligt det scenario som målats upp i Visionsdokumentet som antogs av stämman då föreningens grundades, så åtar sig alla medlemmar någon uppgift för det allmännas bästa i ekobyn. Det kan vara att stå i baren om onsdagarna i onsdagspuben eller att vara biblioteksansvarig för en gemensam boksamling, eller att klippa gräs och ploga snö. Genom att alla vuxna har någon Grönbo-uppgift så kan vi som helhet erbjuda alla medlemmarna och deras barn och gamla mycket mer än önskningar.
- Både utformning och verksamhet i föreningens Centrumfastighet ska vara föremål för ett demokratiskt beslutsfattande. Hur skall där se ut; vad skall finnas där; vad ska vi erbjuda medlemmar och andra; vad kostar det i form av olika slags resurser – och vad kan det ge? 

Lite mer om ”den sociala biten”: När vi har lyssnat på vad de boende i andra ekobyar sett som betydelsefullt i sina utvärderingar, så har vi funnit att de gärna framhåller den trivsel och fina gemenskap man uppnått. Här är ett antal svar från olika håll som vi kan välja bland:

- Trivsel och samhörighet kan inte tvingas fram, men i planeringen försöker vi skapa förutsättningar. Vi har gemensamma aktiviteter som keramikkurs och trädgårdsdagar

- Vi har hobbylokaler och ett bibliotek

- Stora insatser för trivsel görs ideellt

- Vi har lokaler för musik och fest

- Vi har storkök och matsal, med tillhörande lekrum för de minsta

- Vi vill vidga hemmets gränser och har matlag enligt ett rullande schema

- Skönhet, gemenskap och demokrati är viktigt

- Genom föreningen anordnas gemensamma aktiviteter och annat för att underhålla den fina gemenskapen. En glad och god tradition är den årliga julfesten. En härlig gemenskap i alla åldrar, med gamla och nyinflyttade vänner fyller gillestugan varje jul.

- Vi har så mycket fint som bara är. Vi odlar vår kultur i vardagen.

- Vi har en örtagård, en idé-trädgård, en bäck och en härlig trädgård tillsammans och ett ”kulturcafé”, konstnärlig verksamhet, bastu, snickeri och inte minst närheten till naturen

- Vi vill inte bara lära känna våra grannar. Vi vill lära av och med dem och utveckla nya intressen

- Vi har en vilja att bo kollektivt och ha en levande kontakt med våra grannar

- Du känner alla dina grannar. Alla vet vem du är. Du umgås med folk i olika arbetsgrupper. Vi lagar mat tillsammans. Hos oss väljer du själv i vilken grad du vill vara kollektiv. Du kan dra dig undan till din egen bostad när dun känner behov av det.

- Det här är en ny form av boendedemokrati. Gemensamma nämnare: miljö, hälsa, hållbar utveckling, livskvalité

- Vi försöker främja utvecklingen av ett emotionellt hållbart samhälle.

- Gemensamma aktiviteter: bokcirkel, föredrag, fester, film, gourmé-club, kompostgrupp Komposten är inrymd i cykelförrådet därav beteckningen recykeling!

- Vi äter tillsammans på fredagar och har aerobics en gång i veckan.

- Vår ekoby är grundad på visionen om ett hållbart levnadssätt och vi försöker så långt som möjligt miljöanpassa vårt boende.

Med ett engagemang för miljöfrågorna som grund, har man fått trivsel och god ekonomi på köpet. Allt detta är en social inriktning på boendet som kanske inte alla älskar. Men oss inspirerar det och vi vill att miljöintresserade människor som har liknande prioriteringar i livet ansluter sig till vårt projekt! Vi tror att människan påverkar sin omgivning genom sin inställning, sin medvetenhet och sina ord, handlingar och kreativitet. Ekobyn ska vara en social och pluralistisk plats där individens olika sidor och begåvningar får rum; kort sagt ett mänskligt växande som aldrig blir färdigt och där alla får vara med och utveckla lokalsamhället, pröva nya vägar inom boende, ägande och konsumtion. Tillförlitlighet, socialt ansvar och individuellt egenansvar är grundläggande.

Läs mer i "den långa projektbeskrivningen" som skrevs av interimsstyrelsen innan föreningens bildande:

http://www.ecoby.se/forum/topics/vad-kan-en-ekoby-vara-bra-pa

  

12. Vilka resurser är vanligast att ta vara på i byggnadsprocessen?

Svar: Eftersom vi vill vara ett spjutspetsprojekt – som vi och andra kan hänvisa till och lära av är vi angelägna att – utifrån ekologisk och långsiktigt ekonomis synpunkt - ta hand om och i kretslopp nyttja

-Regnvatten, vilket kan insamlas och nyttjas.

-Avloppsvatten från bad och disk kan användas som bevattningsvatten

- Urin kan genom urinsepararerade toaletter insamlas och sedan utspätt användas som växtgödning, då urin är som Blomstra fast 10 gånger för starkt

- Fekalier (=bajs) kan komposteras. Under komposteringsprocessen avges biogas som kan tillvaratas, och restprodukten är efter 6 månaders septiskt förvaring bakteriefri och kan användas som jordförbättringsmedel.

- ”Sopor” sopsorteras och kan återvinnas på olika sätt. Om vi har människor med intresse och kompetens kan vissa sopor utgöra basen för tillverkning av produkter. (Jag har sett mycket snygga lampor gjorda av konservburkar som designats med hjälp av svetsutrustning!)

- Värmen i inomhusluften kan genom värmeväxlare värma upp luften på väg in. Värmen i inomhusluften kan också medverka till att värma upp växthus i anslutning till bostadshus.

- Genom att ha ett rör från skafferiet nedgrävt på norrsidan av ett hus kan skafferiet hållas kyligt utan el.

- Genom att ha tjock isolering under grunden kan värmeförlusten nedåt reduceras kraftigt.

Genom god vägg- och takisolering kan värmeförluster reduceras kraftigt. S.k passivhus har 5% högre initiala byggkostnader men spar mycket på driftskostnaden.

- Genom solceller och solpanel kan solvärmen tillvaratas för värme eller el-ändamål.

- Biologiskt avfall kan komposteras – om det inte används för att ge mat åt ”hushållshöns” – som man kanske kan ha delat ansvar för med en eller två grannar.

- När det gäller byggnadsmaterial är det viktigt att huset blir energibra i det långa loppet.

- När det gäller byggnationen av hus för det hållbara samhället är det viktigt att huset blir hållbart och motståndskraftigt mot regn, blåst, fukt, mögel, insekter, smådjur och åldersbeständigt, samt inte behöver ständigt underhåll för att klara detta.

- Ur energisynpunkt är det också viktigt att förlägga huset med fönster och dörrar mm åt ”rätt” håll , så att solljus och vindförhållanden på bästa sätt samverkar med husekonomin.

- För övrigt är vi angelägna om att ta vara på den energi, skaparkraft och nytänkande och omtanke som vi människor ständigt alstrar! – och tillvarata detta på ett ”energisparande” sätt!

Slutligen: I svaret ovan har sagts att det-och-det ”kan” göras eller är ”viktigt”. Det är framför allt upp till den enskilde att i denna stödjande omgivning tillvarata dessa möjligheter. Föreningen kommer att skapa en infrastruktur för detta! Projektet kommer att förse den enskilde med rådgivning, föredrag och upphandlingskompetens. Det är upp till den enskilde att ta dessa kunskapsresurser tillvara på ett optimalt sätt!! Vi vill i projektet dessutom att alla hus skall ha något ”extra”; något utöver alla andra. Det kan gälla byggmaterial, byggteknik, inomhusteknik eller design. Vi vill uppmuntra till nytänkande men också till bevarande av gamla beprövade byggtraditioner.

13. Kommer man att kunna påverka områdesplaneringen?

När vi sätter igång det här projektet så är det för att skapa olika möjligheter och tillvarata fördelarna av att vi är många med olika kompetenser! Samtidigt: att skapa ett så här stort projekt innebär svårigheter! Arkitekturprofessorn Michael Edén på Chalmers fick frågan om han ansåg att det beror på ”institutionella hinder” att det i Sverige inte finns någon ekoby med 100-200 bostäder. Nej, svarade han. Det beror snarare på att det är svårt att ”ratta ett så stort projekt”. 

Det är viktigt att alla som ingår i projektet också förstår det! Vi behöver å ena sidan ge de intresserade medlemmarna en skapande frihet. Det ger vi bland annat genom att den enskilde får långtgående inflytande på hur sitt hus ska se ut och (som byggherre) får bygga det. Vi behöver å andra sidan ha en fasthet och stadga i projektet så att det faktiskt både går att ratta och att genomföra. För att uttrycka sig lite poetiskt behöver vi ”både vara runda och fyrkantiga”. För stadgan i projektet behöver en del saker skötas utefter regler och tumregler.

Själva områdesplanen måste – när väl det ovanstående är sagt – de enskilda medlemmarna kunna påverka. Under detaljplanearbete har alla medlemmar möjligheter att komma med förslag och synpunkter om sin närmiljö. Efter en intern demokratisk process lämnar vi vår input till kommunen. I projektet ska vi genom en demokratisk process bestämma hur vår Centrumfastighet ska utformas.

Under ett sommarläger utformade vi ett par 3-dimensionella modeller för hur ett delområde skulle kunna te sig ut. 

 

14. Får vi bygga flerhushållsbostad?

Svar Ja! Vi ser det till och med som lämpligt att det i vär ekoby finns flera hushåll i en och samma byggnad.

15. Är det planerat för villaområde eller skulle det bli plats för annan typ av hushåll - t ex kollektiv/storfamilj/kooperativ hyresrätt?

Svar: Vi vill ha olika boendeformer! Även kollektiv och kooperativ hyresrätt eller kanske storfamilj. De som vill bygga det är välkomna. Mycket välkomna! De som vill bygga kooperativ hyresrätt kan få hjälp med statligt säkrad belåning. Du som är verkligt intresserad av detta vänd dig gärna till vår kooperativa hyresrättsförening Svanbo, eftersom det finns ekonomisk specialinformation att ta till sig:  m.rudvall@gmail.com

16. Vad är huvudinriktningen? Hur ”kollektiv” är tanken att Grönbo skall vara?

Svar: Grönbo ekoby är ett slags kooperativt projekt. Grundelementet i kooperativa projekt är fungerande samarbete för gemensamma (ekonomiska) målsättningar.

Det finns ett antal olika engelska ord som börjar med ”co-” såsom cooperativ, cohousing, colaborative m m. ”Co-”delen översätts bäst med de något osexiga orden samarbete eller samarbetslösning. Om man i stället skulle prata om kollektiva lösningar, så glider man lite väl mycket över i ett kollektiv-tänk. Det här är fråga om gradskillnader. Ett samarbete kan resultera i gemensamma lösningar. Men vi uppfattar att själva utgångspunkten är att olika personer sammansluter sig och samarbetar för att uppnå fördelar som (bara) kan uppnås genom samarbete, som när det sker, kommer alla de samarbetande till godo. Vi är alltså en sammanslutning med sammanhållning (unity) för att genom samarbete (cooperation) uppnå fördelar för de sammanslutna. 

De kooperativa principernas giltighet och auktoritet kommer ur en fond av beprövad erfarenhet som den kooperativa rörelsen vaskat fram under en lång följd av år; alltså principer ”som gör att det funkar”. Kooperatörerna mål uppnås inte genom att den bevisar teorier utan att den löser problem.

Målet för kooperativa sammanslutningar och ekonomiska föreningar är vanligtvis att få makt över den närmaste delen av den ekonomiska mekanism som livsuppehället och levnadsstandarden är beroende av – och som i det rådande samhället mestadels är utom räckhåll för dem som individer. De sammansluter sig för att utföra ägarskapets funktioner, organisation, styrelse och risktagande för sådant som inom marknadsekonomin annars vanligtvis fullgörs av entreprenörer.

Den kooperativa sammanslutningen ger de ekonomiskt maktlösa medlemmarna makt genom att förse dem med medel så att deras antal får betydelse. Lyckade kooperativ skapar för sina medlemmar en bättre ekonomi.

Kooperativa föreningar och deras handlingar måste oundvikligen klara ”det ekonomiska testet” och besvara åtminstone en av följande två frågor jakande: - Kan den kooperativa föreningen uppnå samma fördelar för mindre kostnader än annars, eller kan det ge ännu större fördelar.

17. Varför har ni försökt få en så stor markfastighet? Varför inte börja med någon mindre och sedan köpa till mark till detta?,