Infrastruktur

Infrastruktur avser vägar, vatten, avlopp och el och fiber fram till tomtgräns. För ett bostadsområde kan även gemensam bostadsuppvärmning ses som en infrastruktur-investering. I vårt fall bör vi snarare tänka ”Superbra husisolering”. I texten nedan har ”bostadsuppvärmning och husisolering” en egen rubrik. För en ekoby är gemensamma lokaler en del av infrastrukturen.

Själva infrastukturen är för en ekoby särskilt intressant i dagsläget, för det är där som man cementerar graden av kretslopp, återvinning och vattenrening – och på alla dessa områden har det de senaste åren tillkommit ett flertal förbättrade tekniska möjligheter. Och nya möjligheter till ”off-grid-lösningar” för el har tillkommit, exempelvis med integrerad teknik med solceller- elektrolys-och-bränsleceller. Hur detta samspel skall utformas får hanteras under detaljplanearbetet, ambitionen är att arbetet sker i nära samarbete med forskningsaktörer.

Fungerande lösningar för vatten och avlopp.

Vi som står i startgroparna inför att skapar en ekoby vill gärna ligga i framkant i de här frågorna.

Det kommer att göra vår by mer intressant och relevant för andra att ta del av.

Vatten

Utifrån kretsloppsprincipen, närhetsprincipen och föreningens mål om ekologiskt och ekonomisk hållbarhet, planerar föreningen att insamla, behandla och tillvarata det regnvatten som faller genom att samla upp det från tak eller i dammar. Föreningen kommer även att utvärdera möjligheterna att själva rena och åter-använda vatten från bad-disk-tvätt på ett hygieniskt och säkert sätt, bl a genom att använda det för bevattning. Detta innebär att föreningen kommer behöva ha en egen särskild infrastruktur för sin vattenhantering.

Avlopp

Runt om i världen byggs det avlopp vars innehåll inte kommer till nytta. Sedan cirka 20 år har det i Sverige blivit allt mer konsensus kring att kretslopp skall främjas inom olika områden. Den svenska miljöbalken syftar till att hushållningsprincipen och kretsloppsprincipen ska leda mot ett mer resurshushållande samhälle och en cirkulär ekonomi. Kretsloppsprincipen finns inskriven redan i miljöbalkens portalparagraf. Grönbo vill på ett offensivt sätt medverka till detta när det gäller både vatten och avlopp.

Sakligt sett bör man skilja på följande 3 kategorier avlopp ifrån ett bostadsområde:

* Urin, som från friska individer är sterilt och mycket näringsrikt. Bra gödningsmedel.

* Fekalier, som innehåller bakterier men efter 12 månaders sluten förvaring kan och får användas.

BDT-vatten från bad, disk och tvätt; vatten som är att betrakta som halvsmutsigt och kan renas till god men ej drickbar kvalité.

Vi planerar en stor samfällighet där samarbetet runt avlopp är en hörnsten för oss och absolut kan förväntas bestå på lång sikt. Vi vill inrätta ett eget system och gemensamhets-anläggning för insamling, behandling och återföring av näringsämnena. Inom vår by räknar vi med att ha tillgång till ca 15 hektar åkermark som vi avser att använda för jordbruks- och trädgårdsodling – och har således mycket bra fysiska förutsättningar för ett kretslopp vilket vi vill utnyttja genom att ta hand om avloppsfraktionerna på den egna fastigheten.

Som huvudman för en samfällighetsanläggning av det här slaget anser vi att vi har extra stora möjligheter att hindra tillförseln av oönskade ämnen till avloppsanläggningen. Detta sker framför allt genom så kallat uppströmsarbete vilket innebär att våra hushåll är starkt medvetna om att giftiga och farliga ämnen inte ska tillföras avloppet.

Vi vill ha ett antal olika godkända fungerande lösningar att visa upp. Det kommer att göra vår by mer intressant och relevant för andra att ta del av. Med dessa utgångspunkter avser vi att samarbeta och samordna ett arbete mellan forskare, leverantörer och brukare. För att ”paletten” av lösningar skall få en bra mix måste det kunna ske en dialog mellan husägaren och föreningen. Vissa lösningar är grupp-lösningar, andra lösningar passar bättre för ett enskilt hushåll. För att den enskilde skall både motiveras och skyddas bör föreningen ha en lika-avgift för alla hushåll och att den avgiften går till föreningen. Och att därefter föreningen (efter samråd med den enskilde) beställer och betalar för den specifika avloppslösningen. Det ingår också i våra ambitioner att bidra till ytterligare förbättringar och optimering. De utvärderingar vi bidrar till vill vi sedan också ge spridning åt, bland annat genom vår webbplats som i dessa delar kan vara både på engelska och svenska. Föreningens olika avloppslösningar ska beskrivas där och kunna följas och mätas kontinuerligt. Och vi vill kunna visa upp en rad olika möjliga lösningar genom studiebesök.

Några av de lösningar vi tittar på idag är rening i odlingsinriktade system och minireningsverk.

Avfall

Källsortering kommer att ske på området. Återanvändning kommer att tillämpas i högsta möjliga grad, och matavfall kommer att återvinnas genom bokashi eller liknande för att nyttjas på odlingarna. Ett annat alternativ vi tittar på är kretsloppshus som består av växthus, hönshus och höskulle för att producera ägg och grönsaker samtidigt som man blir kvitt det organiska materialet.

El och elnät

Vi tittar på nya alternativa miljövänliga lösningar för elproduktion inom området som t ex solcellsskapad elektrolys till väte och syre – och därifrån genom bränslecell tillbaka till trefas-ström (eller likström) vara ett alternativ. Bioenergi, solvärme och värmpumpar kan vara komplement.

Transport

Avståndet från torpet Aspelunden (##14) till föreningens Centrumfastighet nära infarten, är ca 500 m. Avståndet från busshållplatsen vid infarten: "Backereds skola" till busshållplats "Eriksdal" är cirka 1800 meter. Från Eriksdal går det expressbussar till Göteborg var tionde minut. Det tar 17 minuter till Centralen. Gångavstånd från de små husen (##17) nära Rödbo idrottsplats till busshållplatsen Eriksdal är ca 1000 meter om man går via idrottsplatsen (ca7-8 min)

Från busshållplats Backereds skola går på vardagar buss en gång i timmen till Säve och Hjalmar Brantingplatsen.

Via en cykelväg över motorvägsbron kan man med cykel komma till Kungälvs centrum och gymnasieskola på 10 minuter.

Från Kongahällavägen går Backeredsvägen in i området och vidare till Svankällevägen. Vägen är nyasfalterad 2019. Ifrån denna väg behöver vi, då hela planen uppfylls, nyanlägga och förbättra 3 km meter väg av tre meters bredd, enligt särskild plan, mest gång-, cykel- och ambulansväg. Eventuellt kan Backeredsvägen behövs breddas på en sträcka av 500 meter.

Kommunens parkeringsplats-policy föreskriver visst antal parkeringsplatser. Vi vill framgent diskutera med FK hur parkeringsfrågorna ska lösas.

Bostadsuppvärming och husisolering

Alla bostäder som byggs i Grönbo ska ha mycket god värmeisolering. Alla byggnadsritningar och alla byggherrar inom Grönbo måste tillämpa detta. Varje byggherre måste ha en kontrollansvarig, frågorna kring husisolering och fukt är särskilt viktig för dessa att bevaka.

Föreningen kommer i god tid innan byggstart att utforma preciserade regler kring värmeisolering, som varje medlem som vill bygga behöver godkänna och följa.

Energieffektiva hus med energisparåtgärder

Vi ska hålla oss till miljöarkitekt Varis Bokalders hållpunkter för energieffektivt byggande, med material som kräver liten energiåtgång och utsläpp av CO2 i tillverkning, korta transporter och materialsnåla konstruktioner. Skapa gynnsamt mikroklimat runt huset, ta vara på sol under uppvärmningssäsongen och undvika solstrålning som ger övertemperatur- Husen ska vara kompakta, vilket ger mindre ytteryta, effektiva planer som ger mindre hus och temperaturzoner som sparar energi. Husets skal ska ha bra fönster och ytterdörrar, mycket isolering och det ska vara täta hus utan köldbryggor, När det gäller inomhusklimatet ska det vara behovsanpassad och årstidsanpassad ventilation, giftfria material med små emissioner och fuktreglerande och värmelagrande material. När det gäller elanvändningen ska vi bygga skafferier och, utnyttja dagsljuset och använda värme istället för el där det är möjligt. För eleffektivitet ska vi använda eleffektiva produkter, reglering efter behov och minska behovet av transformatorer.

Vår målsättningar är genom god design se till att dagsljuset nyttjas för att ge mindre behov av elektriskt ljus, att torkholkar byggs för torkning av kläder och använda oss av isolerade skafferier och jordkällare för att kunna minska storleken på kylskåp.

Målsättningen är att använda oss av vattenbesparande teknik för duschar, kranar, toaletter och tvätt- och diskmaskiner för att halvera vattenförbrukningen.

För att minska användningen av tappvarmvatten ska vi ha korta välisolerade ledningar och väl fungerande varmvattencirkulation.

Vertikala trädgårdar, gröna tak och växthus kommer vara delar av bostadsbyggandet.

Föreningsförvaltade lokaler och gemensamhetsutrymmen – en del av byn

En kooperativ affär, restaurang och möteslokal och lokaler för snickeri, textilverksamhet och viss ungdomsverksamhet ingår i föreningens vision. Plus att förskola, äldreboende och ev omsorgsverksamhet kan tillskapas. Tanken från första början har varit att en insats på 50.000 för föreningsförvaltade lokaler bakas in i priset då våra medlemmar köper tomt. När 40 medlemmar köpt tomt så har de i så fall också bidragit till denna fastighetsfond med 2 miljoner kr. Med en sådan kontantinsats torde man kunna få låna 6-8 miljoner om man uppfyller bankens övriga villkor.

Vi räknar sedan med att i takt med medlemstillströmningen succesivt kunna öka kontantinsatsen och låna till och bygga ut de föreningsförvaltade lokalerna ytterligare.