Sommarläger för att diskutera ekoby

[Michael Rudvall]

Under sommarlägret  hann vi bada, gå  i skogen, samtala om livet och ”bara vara”. Och vi hade vi tid att i lugn och ro begrunda och samtala om vad som är viktiga utgångspunkter när  man gör en områdesplan, för det kommande ekobyprojektet. Sommarlägret kändes som en källa till både avkoppling och inspiration. Det är jag övertygad om att alla som var där håller med om!

Michael R berättade under början på lägret lite kort om  boken Creating Cohousing, som han läser. Den är skriven av  det nordamerikanska paret Kathryn Mc Camant och Charles Durett som för 25 år sedan gjorde en längre studieresa Europa och då tog del av  de Bofaelleskab   växt fram i  framför allt Danmark, där det finns åtminstone 400 sådana. Författarna översatte ordet bofaelleskab till ”living community”. (Kollektivhus kan sägas vara ett specialfall av detta.)  Det som kännetecknar Bofaelleskab är kombinationen av privat och gemensamt. Den enskilde har sin egen kompletta bostad och det finns samtidigt gemensamma lokaler och funktioner. Kombinationen gör att den enskilde kan minska sin privata boendeyta något utan att förlora i standard, på grund av den standardhöjning som de gemensamma bitarna utgör. En viktig bit i vardags-gemenskapen är enligt boken att man har en matsal där man kan äta gemensamt. Och att de boende är inställda på att  laga den gemensamma maten, en gång per tre eller fyra veckor. Sen är det upp till vara och en hur ofta man vill vara med vid de gemensamma måltiderna  -  För att denna boendegemenskap inte ska vara för stor föredrog författarna högst 33 hushåll, baserat på de erfarenheter de skaffat.                                                       

När jag skriver dessa rader erinrar jag mig ett svenskt häfte av arbetsgruppen Bo-i-gemenskap (BIG) som skrevs för ett par decennier sedan och tar upp liknande tankar: ”Arbete, service och gemenskap i boendet. Några framtidsbilder”

Sommarlägret ledde fram till tre olika förslag till områdesplaner för ett delområde. Den processen började med att vi  tillsammans specifiserade olika  funktioner som  vore bra att ”ha med” i projektet som helhet. Därefter fick varje deltagare för sig själv fundera på hur och var (och om)  dessa olika saker skulle passa in i helheten. I vårt projekt-tänk finns att ha en Centrumfastighet, men vad ska finnas där och vad skall finnas i de 4-5 mindre delområdena? Och vad ska vara privat och vad ska vara gemensamt?   De olika funktioner vi tillsamman kom på och räknade upp som en önskelista var följande:

Gym, kulturhus, grillplats/vindskydd, gästrum, gemensamt kök, barnrum, tonårsrum, musikrum, gemensam tvättstuga, bastu, verkstad m verktyg, kompost, uteförråd, återvinningsrum, returhus, sakotek (=utlåning/uthyrning av sällanvaror), bibliotek o tidningsrum, cykelförråd, samlad plats f brevlådor, bilparkering, garage/carport, bilpool, cykelpool, kanot/båtpool, hönshus, gemensamt stort rum, stallar, ladugårdsbyggnad, hagar, hundträff, jordkällare, gemensam odlingsmark, uthyrningslokaler (t ex till frisör), förvaringsutrymmen, ateljé, syrum, eremitavdelning (=trevligt ställe när man vill varas för sig själv), förskola, skogskoja m hängbro, gruppboende (för handikappade), växthus, bikupor, bad/SPA, kiosk, lunchställe, affär/butik, plats för Utställning om projektet mm, kollektivhus, avloppsrening, barnlekplatser, idrottsplats.

Sedan vidtog alltså uppgiften att fundera på hur man prioriterar bland allt detta och gestaltar det i en uppskisserad plan. Och vad av ovanstående ska man ha i delområdet och vad ska finnas i Centrumfastigheten? Uppgiften var först att själv fundera på detta ett par timmar, innan vi därefter gick samman i mindre grupper och fortsatte begrundandet tillsammans.

Vissa av de uppräknade företeelserna i uppräkningen är troligtvis lämpligt att ha i Centrumet och andra är sannolikt bättre att ha på närmare håll i Delområdet.   Tänk efter vad som passar var!                   Frågor att bära med sig: Vad  kan utformningen göra för

-att bidra till att barn, ungdomar och vuxna har glädje av varandra i vardagen

-att  medverka till  spontana möten i vardagen

-att bidra eller underlätta till försörjning och/eller kostnadsbesparingar

-att bidra till kretsloppslösningar som i sig är kostnadsbesparande

Tag inspiration av platser du har erfarenhet av som varit trivsamma eller inbjudit till kontakt!

-----

Varje grupp gjorde först en skiss på ett stort papper;  Under det samtalet i gruppen växte så småningom en plan fram baserad på deltagarnas tankar och idéer. När  gruppen kände sig redo att gå vidare från denna skiss till ett stort kraftigt ark, så följde arbetet att ytterligare konkretisera områdesplanen med hjälp av träbitar, silkespapper, klister, färger, konstgräs mm!! Det var ett ”pyssel” som de flesta deltagare deltog i med liv och lust. Och resultatet var definitivt något som är tillräckligt genomtänkt och åskådligt för att det mycket väl passar att titta på i fler sammanhang i nya konstellationer med nya intressenter, som en utgångspunkt för samtal och begrundan!

Förutom arbetet med de här områdesplanerna så hann vi alltså bada, gå  i skogen, samtala om livet och ”bara vara”. Sommarlägret kändes som en källa till både avkoppling och inspiration. Det är jag övertygad om att alla som var där håller med om!

                                                          Michael Rudvall